Långareds hembygdsförening 

Ingrid Svensson har gjort en sammanställning av kvarnar genom tiderna i Långareds socken.

Kvarnar på denna sida: Välj kvarn Baggebo kvarn Dammalia (Loo Gunnagård) Degebo Gamla sågen Granviken Huvaströmmen Hälsingström Janssons kvarn Kanalen (Loo Nedergård) Kvarnabo kvarn Kvarnbacken Kvarnfallet på Saen Kvarnplats Allmänningen Östäng Kvarnplats Attholmen Kvarnplats Frishulan Kvarnplats Holmängen Kvarnplats Hästhagen Kvarnplats Klovnebacken/Deragården Kvarnplats Kvarnberget Kvarnplats Lerbäcken Kvarnplats Mölnemad Kvarnplats Nygård Kvarnplats Ruus Kvarnplats Snurrebo Kvarntorpet (Bratthall) Lilla Loo kvarn Loo kvarn Långareds kvarn och såg Stretakvarna Stretefors Sågen Sågen i Häckelid Sågen på Lund Trålanda gamla kvarn Trålanda kvarn och såg Vagnsheds kvarn Vid Krusudden Väderkvarn (Stenbrona) Ålanda kvarn

Ingrids rapport med mer information och fler bilder hittar du här: Kvarnar genom tiderna av Ingrid Svensson.pdf.

En större kvarn fanns här på 1700-talet, sannolikt även tidigare. Enligt hörsägen förolyckades siste mjölnaren under malningsarbetet. Kvarnen råkade skena varvid en kvarnsten sprack och slungades iväg mot mjölnaren och träffade honom så illa att han miste livet.

Såg- och kvarnplats för Östäng. Skifteskarta från 1843 visar exakt plats.

Föregångare till Trålanda kvarn och såg. Kvarnen var i bruk till omkring 1870, hade en 100 meter lång träränna som ledde vattnet från bäcken till kvarnen.

Kvarn, såg och damm anlagd omkring år 1870 av Karl Jonsson, Trålanda. Verksamheten var i drift i nästan hundra år, fram till mitten 1900-talet.

Gammal kvarnplats. Säkra uppgifter saknas.

Kanalen förband på sin tid Trålandabäcken med Iglasjöbäcken. Syfte: att förse Loo kvarn (alternativt Huvaströmskvarnen) med ett bättre vattenflöde.

En kvarsten ligger mitt i Iglasjöbäcken (vid backen upp till Dammen). Enligt hörsägen skulle en kvarn byggas ovanför backen men stenen var för tung, man orkade inte få upp den längre, den blev liggandes här.

Förutom kvarn fanns här också ett garveri i slutet av 1800-talet. På 1940-talet maldes det för sista gången.

Vattendriven såg som fanns fram till 1940-talet.

Tullmjölkvarn (hjulkvarn) anlagd år 1818 av major Jacob Gripenstedt på Holmängen, dåvarande innehavare av Loo frälsehemman.

Kvarnplatsen är belägen vid gamla kyrkvägen på gränsen mellan gårdarna Hästhagen och Sjötorp.

Inga lämningar finns kvar, kvarnplatsen är överbyggd av en väg.

I mitten av 1800-talet har Frishulan, enligt skriftliga källor, en mjölkvarn med ett par stenar. Inga lämningar finns kvar idag.

En dokumenterad uppgift finns om en skvaltkvarn i Snurrebo i mitten av 1800-talet.

Namnet avslöjar att här funnits kvarn tidigt. Möln = kvarn. Närmare uppgifter saknas.

En kvarnsten ligger kvar men närmare uppgifter saknas.

Kvarnplatsen är identifierad men närmare uppgifter saknas.

Platsen är utsatt på karta upprättad i början av 1800-talet, men närmare uppgifter saknas.

Ett försök med väderkvarn har av allt att döma gjorts på Loo Nedergård Stenbrona i mitten av 1800-talet. (Enligt gårdsdokument.)

Tidig kvarnplats som vid 1900-talets början blev säte för annan verksamhet. Först Loo Cement- och Taktegelfabrik, sedan Loo Sågverk. Sågverket anlades år 1919 av Loo Sågverksförening.

Kvarnplats på 1700-talet. Fallet är sedan länge sänkt. År 1818 uppgavs fallet vara ”tre alnar högt”, ca 1,8 meter.

Dokumenterad uppgift finns om en kvarn i Attholmen med två par stenar, vid 1800-talets mitt. Platsen är utmärkt på en skifteskarta från år 1846.

Sedan gammalt ett ”samfällt område för qvarn och såg”, idag privat. Platsen har gått under namnet Stretefors. Kvarn och såg har funnits in i vår tid, upphörde under senare delen av 1960-talet.

En kvarnsten ligger kvar i närheten av soldattorpet Krusudden (på mark tillhörande Mårtensgården). Dokumenterad uppgift finns om en skvaltkvarn i Mårtensgården, mitten 1800-talet.

Namnet Kvarnberget anger att här har funnits kvarn. Ett par kvarnstenar ligger kvar i en bäck i närheten av Långaredstorpet Kvarnberget.

Vid den punkt där Klovnebackebäcken korsar vägen mellan Klovnebacken och Deragården ligger en stor kvarnsten vid sidan av vägen. Den ligger där som minne av en kvarn som fanns en bit uppströms. Förutom kvarn fanns även en vattendriven en-bladig såg.

Namnet antyder att här kan ha funnits en kvarn, om än uppgifter härom saknas.

En omfattande kvarn- och sågrörelse växte fram här under andra halvan av 1800-talet. Uppströms fanns minst tre kvarnar som upphörde när denna större kvarn kom till. År 1947 lades verksamheten ned på grund av att kvarnens stora vattenhjul brakade samman efter en torr sommar. På 1970-talet restaurerades kvarnen, inklusive kringbyggnader, av Långareds Hembygdsförening som drev anläggningen under ett par decennier, det var ett uppskattat turistmål.

En vattendriven såg har funnits i Häckelid. Sågen finns markerad på karta slutet 1800-talet.

Namnet avslöjar att här tidigt funnits kvarn. Namnet finns belagt redan år 1567. År 1830 byggde Gräfsnäsgodset en ny tullmjölkvarn här, ”Hoffstens kvarn”. I slutet av 1920-talet ersattes kvarnens vattenhjul med en turbin. 1955 lades kvarnverksamheten ned. Förutom kvarn har här funnits tegelbruk, sågverk och kraftverk.

Omfattande stenrester ligger kvar på platsen. Alternativt namn ”Janssons kvarn”. År 1855 fick denne Jansson tillstånd att bygga en tullmjölkvarn med tre par stenar plus såg och spånhyvel i Baggebol. Jansson hade tidigare varit mjölnare i Kvarnabo kvarn. Janssons anläggning revs en bit in på 1900-talet.

Vattendriven såg som var i bruk fram till slutet av 1960-talet.

Hälsingström och Degebo: Två lägen med kvarn och såg vid Fyravikens utlopp. Sedan tidigt ett kvarnområde. Degebo kvarn finns omnämn redan 1685.

Hälsingström och Degebo: Två lägen med kvarn och såg vid Fyravikens utlopp. Sedan tidigt ett kvarnområde. Degebo kvarn finns omnämn redan 1685.

Fallet sänktes i början av 1900-talet i syfte att få åkermark. Kvarn lär ha funnit ”för mycket länge sen”.

På 1600-talet anlade Gräfsnäsgodset här en såg och på 1700-talet en större kvarn. Inga lämningar finns kvar.

Ålanda kvarn är känd sedan tidigt. På 1700-talet var det en av traktens större kvarnar. Här har malts i århundraden. Nuvarande kvarnbyggnad var i drift fram till 1987.