Lhf logotyp

Långareds hembygdsförening Torp & gårdar

För info: Se Torp-sidan

Dalen

Lhf inventeringsnr: 1  

Undantagsstuga under Djurgården från 1867 till 1914, då den revs. Sista boende var Britta Stina Andersdotter-Sjöberg.

Djurgården

Lhf inventeringsnr: 2  

Torp under Holmängen sedan 1825. Den fina valvkällaren är från 1870-talet.

Porten

Lhf inventeringsnr: 3  

Torp under Holmängen sedan mitten av 1700-talet. Sista ägaren efter fem generationer var Annie Johansson som dog 1975.

Västerhagen

Lhf inventeringsnr: 4  

Torp under Holmängen sedan 1840-talet. Sista boende var Anna-Stina Larsdotter som dog 1871. En källare utan tak finns kvar.

Portedalen

Lhf inventeringsnr: 5  

Backstuga under Ruus sedan 1851. Sista boende här var Anna Pettersdotter som dog 1908. Stugan flyttades tillLerbäcken 1897 och vidare till Nästebäcken 1909. En källare utan tak finns kvar. Stuggrund ca 40 meter mot sydväst.

Backstuga under Lerbäcken

Lhf inventeringsnr: 6  

Backstuga 1897-1909. Anna Pettersdotter och hennes stuga flyttades hit från Portedalen. Efter hennes död 1908 flyttades stugan till Nästebäcken. Anna vävde huvuddukar till bykvinnorna.

Vittenberg (Vitamaa)

Lhf inventeringsnr: 7  

Torp under Lerbäcken, Långareds socken, kallat Vitamaa. Uppfört på 1860-talet. Sista boende var strykerskan Augusta (Andersdotter) Blomqvist som flyttade 1907. En källare utan tak finns kvar.

Gamla Vittenberg

Lhf inventeringsnr: 8  

Torp under Ruus, Långareds socken, kallat gamla Vittenberg. Torp i fyra generationer sedan mitten av 1700-talet. Sista boende var pigan Hedda Gustafsdotter på 1860-talet.

Björkås

Lhf inventeringsnr: 9  

Torp sedan 1840-talet, under Upplo egendom. Sista boende var Johannes Andreasson som dog 1918. En igenrasad källare finns kvar.

Alehagen

Lhf inventeringsnr: 10  

Torp under Sävekärr, Långareds socken. Har funnits sedan 1850-talet. Sista boende var Helena Nilsdotter, som dog 1912, 95 år gammal. En igenrasad källare finns kvar.

Nästebäcken 1

Lhf inventeringsnr: 11  

Torp under V. Mölnemad, Långareds socken. Har funnits sedan början av 1800-talet.

Aspedalen

Lhf inventeringsnr: 12  

Torp under Östäng, Långareds socken. Har funnits sedan 1820-talet. En av ägarna var Aron Andersson ( 1877 - 1942 ), som var den första brevbäraren på linjen Gräfsnäs - Östäng när järnvägen kom år 1900. Brodern Janne Eriksson byggde ny stuga och ladugård några hundra meter västerut omkring år 1900.

Björkelund (Berget)

Lhf inventeringsnr: 13  

Torp under Frishulan, kallat Berget, Långareds socken. Har funnits sedan 1860-talet. Friköpt av John Johansson ( John i Berget ) på 1950-talet.

Lerbäcken

Lhf inventeringsnr: 14  

Gård under Holmängen sedan början av 1700-talet. Gården friköpt på 1850-talet.

Högekulle (Stampa)

Lhf inventeringsnr: 15  

Torp under Ö. Mölnemad, kallat Stampa, Långareds socken. Har funnits sedan 1830-talet.

Nästebäcken 2

Lhf inventeringsnr: 16  

Backstuga under V. Mölnemad, Långareds socken. Stugan flyttades hit från Portedalen 1908. Anna Johansson ( 1859 - 1932 ) var väverska och sveperska i bygden.

Lodalen (Björklunds, Mölnemad stom) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Lodalen

Lhf inventeringsnr: 17  

Soldattorp No 321, under Mölnemad, Långareds socken.

I slutet av 1600-talet infördes ett system i Sverige "indelningsverket" som innebar att varje rote i socknen skulle hålla med en soldat och förse honom med årslön, bostad och kläder. Bostaden skulle bestå av ett torp med åker och äng. (Indelningsverket upphörde för gott år 1901.)

De soldater som hade sitt boende här på soldatstommen hette ofta Möller, Vulkan, Fri, eller Malm. Den siste soldaten hette emellertid Karl August Svantesson Björklund. Han antogs som soldat 1890 och innehade en längd av 1,73 m. Björklund var född i Värmland år 1869 och var gift med Anna Kristina Johansdotter. De hade fyra barn. Soldattorpet revs 1941. Platsen går i folkmun under olika namn: "Björklunds" och "Mölnemad stom".

Såge-Petters

Lhf inventeringsnr: 18  

Backstuga under Västra Mölnemad/Hästhagen (?), Långareds socken.

Den muntliga traditionen förtäljer att sågverksarbetaren Anders Petter Nilsson bodde här i en liten stuga - med specialkonstruerad säng. Hål hade borrats i husväggen varigenom stockar eller närmare bestämt riastakar stuckits in. Plankor hade sedan lagts på dessa instuckna stakar på insidan, som sängbotten. Även utanför huset kunde man se stakarna sticka ut.
Enligt uppgift dog Såge-Petter 1905.

Klevan

Lhf inventeringsnr: 19  

Backstuga under Snurrebo.

Stugan fanns här under första halvan av 1800-talet och var hemvist för en f.d. soldat från Tvärslätt, Elias Björk, död 1841. Han bodde här med hustru och barn. Han var gift två gånger. Sista hustrun bodde kvar i stugan 25 år efter Elias' död 1841. Hon slutade sina dagar 1866 och stället upphörde.

Dammen

Lhf inventeringsnr: 20  

Torp under Snurrebo.

Här bodde torparen Karl Larsson med hustru och barn mellan åren 1858 och 1893 (de flyttade sedan till Attholmen). Därefter kom Anders Petter Johansson och hans hustru Alma Paulina hit med sina barn och bodde här fram till 1920-talet, varefter stugan flyttades till Gräfsnäs.

Gatebacken (Nybloms) Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Gatebacken Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Gatebacken

Lhf inventeringsnr: 21  

Soldattorp No 320, under Nygård/Hästhagen, Långareds socken.

I slutet av 1600-talet infördes ett system i Sverige, "indelningsverket", som innebar att varje rote i socknen skulle hålla med en soldat och förse honom med årslön, bostad och kläder. Bostaden skulle bestå av ett torp med åker och äng. (Indelningsverket upphörde för gott år 1901.)

Den siste soldaten som bodde här var Janne Johansson Nyblom. Han kom hit 1886, gifte sig med Augusta Andersdotter från en gård här i närheten och fick sonen Oskar Linus Nyblom. Efter soldattidens upphörande bodde familjen kvar. Janne bröt bland annat upp mark för nyodling. Stället kom i folkmun att kallas Nybloms.

Fritorp Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Fritorp Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Fritorp

Lhf inventeringsnr: 22  

Backstuga under Frishulan, Långareds socken.

När soldaten Johannes Fri på soldatstommen Lodalen fick avsked 1866 fick han och familjen (hustru Christina och tre minderåriga barn) lämna sitt hem och flytta hit. Efter åtta år i backstugan dog hustrun Christina i TBC. Ett par år senare finns ingen av dem längre kvar här. Den före detta soldaten återfinns senare som "Fris-Kristinas" man ien backstuga på Loo Nedergård.

Inget finns kvar av backstugan, endast rester av brunnen.

Kartås Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Kartås Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Kartås Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Kartås

Lhf inventeringsnr: 23  

Backstuga under Frishulan, byggd omkring 1870. Renoverad 1977 av Hembygdsföreningen.

Den sista som bodde här var Maja-Stina Karlsdotter, född 1860, död 1935. Stugan byggdes av Maja-Stinas far, Karl Larsson. Han kallades allmänt för Fris-Kalle och var gift med Kristina Larsdotter från Tåbacken i Frishulan. När de bodde som flest inne i stugan (1890) var de åtta personer: Modern Kristina, fadern Fris-Kalle, fem barn mellan 12 och 30 år och ett barnbarn i ett-årsåldern.

Du kan läsa mer på Kartås-sidan.

Tåbacken (Majas kulle) Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Tåbacken Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Tåbacken

Lhf inventeringsnr: 24  

Backstuga under Frishulan.

Från 1826 fram till någon gång runt 1840 bodde Lars Andersson och Maja Persdotter här med sina barn. Lars gick under namnet Tå-Lars. Familjen flyttade till Kartås.

Holkakullen Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Holkakullen Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Holkakullen

Lhf inventeringsnr: 25  

Här låg förr en Frishulegård på 1/16 mantal.

År 1867 köpte Sven Andersson och hans hustru Britta Andersdotter marken och flyttade hit - och fick fyra barn. Marken såldes dock av bit för bit och Sven for till Amerika 1882. Fem år senare dog hustrun. Gården upphörde 1887.

Åsen (Friskes ås) Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Åsen Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Åsen

Lhf inventeringsnr: 26  

Soldattorp No 301, under Frishulan.

De fyra sista soldaterna på soldatstommen i Frishulan hette Frisk, dock utan att vara släkt med varandra. Den siste av dem - och den siste soldaten som bodde här - var Karl Johansson Frisk. År 1894 flyttade han till Bergstena med sin familj. En välbehållen källare finns kvar.

Roshulan Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Roshulan Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Roshulan

Lhf inventeringsnr: 27  

Torp under Lommerhall/Stora Loo (idag Loo Gunnagård, Vallen).

Torpet Roshulan fanns på denna plats under 1800-talets första hälft. 
Området härikring kallas än idag Roshulan.

Gamla Vallen (Övre Vallen) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Gamla Vallen Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Gamla Vallen Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Gamla Vallen

Lhf inventeringsnr: 28  

Loo Gunnagård, Långareds socken
Gården Vallen, ¼ mantal, uppkom ca 1840 (marken tillhörde tidigare Loo herrgård). Gården var under en tid delad i två hälfter. Det var inte ovanligt förr att en "två-hästarsgård" som denna delades i två delar med vardera 1/8 mantal.
År 1844 flyttade en son (Anders Persson) fram till nuvarande Vallen, en annan son (Andreas Persson) tog vid här på föräldragården. Denna övre del gick sedan ur släkten och hade några olika ägare, alla med namnet Andreas.
1909 återgick Gamla Vallen till släkten och de två delarna kom åter samman. Sista innehavaren här var Andreas Andersson och hans hustru Josefina Andreasdotter och deras sex barn. Sven och Gustaf hette två av barnen. Familjen flyttade fram till "Vägas". En källare finns ännu kvar.

Vallakåten

Lhf inventeringsnr: 29  

1/8 mantal Loo Storegård, Långareds socken

Gård som fanns här under en 20-årsperiod i mitten av 1800-talet med olika ägare. Villkoren var inte de allra bästa. Styv lerjord och problem med grannar och utfartsväg. "Jag kommer inte ut med hvarken folk eller kreatur" skrev en av dem i en stämningsansökan till tinget.
Vem av dem som gick under namnet Vallakåten är oklart, men en av de som bodde här hette Jonas. Han byggde upp ett torp på gårdens utmarker. Torpet fick sitt namn uppkallat efter honom: Jonstorp.
I de officiella pappren kallas områdena härikring Wallen (mitten av 1800-talet), i folkmun Ormakulla.
En källare finns kvar vid skogskanten.

Rödjan Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Rödjan

Lhf inventeringsnr: 30  

Torp under Stora Loo (idag Loo Nedergård), Långared socken

Torpet Rödjan fanns här under första halvan av 1800-talet (1806-1852). Ladugården låg ut mot vägen.
De sista som bodde här var Sven Nilsson och hans hustru Johanna Svensdotter. De hade sex barn, två flickor och fyra pojkar.
Döttrarna höll sig kvar i trakten. Den ena i Loo, den andra tog tjänst i Gräfsnäs. De fyra sönerna begav sig längre bort, en av dem till Mariestadstrakten, en annan till Stockholm, en tredje till Östersund och en fjärde till Amerika.

Gustavs rastplats Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Gustavs rastplats Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Gustavs rastplats Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Gustavs rastplats

Lhf inventeringsnr: 31  

Här vid Lommerhallsled träffades byborna för olika möten. Även politiska möten hölls här i början av 1900-talet.

Under 1960- och 70-talen återupptog dåvarande ägaren Gustav Fristedt den gamla traditionen genom att årligen anordna stora ekumeniska möten. Han iordningställde rastplatsen bland annat med en kvarsten från Saens kvarn (näraliggande kvarnplats) och återuppreste stenen som ledet förr hängde på.

Roteskolan i Tvärslätt Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Roteskolan i Tvärslätt Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Roteskolan i Tvärslätt Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Roteskolan i Tvärslätt

Lhf inventeringsnr: 32  

Under Tvärslätt, Långareds socken.

Innan Loo skola byggdes 1887 fick de mindre barnen i Trålanda rote samlas på denna plats och få sin undervisning här i en undantagsstuga. De äldre barnen fick gå till Långared. Skolan fanns här under perioden 1875-1887.
Lärare i den ambulerande roteskolan var Carl Lundin och Inga-Lotta Svensson.

Knektastommen Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Knektastommen Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Knektastommen Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Knektastommen

Lhf inventeringsnr: 33  

Soldattorp No 302, under Tvärslätt.

Soldatstom för Tvärslätt, Sjötorp och Björnås.
I slutet av 1600-talet infördes ett system i Sverige indelningsverket som innebar att varje rote i socknen skulle hålla med en soldat och förse honom med årslön, bostad och kläder. Bostaden skulle bestå av ett torp med åker och äng. (Indelningsverket upphörde för gott år 1901.)
På denna plats har det funnits soldater sedan mitten av 1800-talet. Soldaterna i Tvärslätt hette ofta Björk, Tvär och Slätt. En tidigare soldatstom låg en bit norröver. Den siste soldaten som bodde här var Anton Björnberg, sedermera känd stenhuggare. Han och familjen flyttade härifrån 1892. Huset som var byggt 1854 såldes till Bjärlanda.
Rotens siste soldat var Karl Johan Palm (bodde ej här).

Gamla soldatstommen, Tvärslätt

Lhf inventeringsnr: 34  

En tidigare soldatstom under Tvärslätt, Långareds socken. Sista boende här var avdankade soldaten Andreas Slätt som dog år 1867.

Den senare soldatstommen, "Knektastommen", ligger en bit härifrån närmare stora vägen.

Dumpes Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Dumpes Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Dumpes Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Dumpes

Lhf inventeringsnr: 35  

Backstuga under Tvärslätt, Långareds socken

En gång på 1800-talet bodde här en man som i folkmun kallades Dumpe. Hans hustru hette Lena. Hon kallades allmänt "Dumpes-Lena". De hade tidigare innehaft en av gårdarna i Tvärslätt ("Eliassons") och bodde här i en undantagsstuga (1860-85).
Mannen och kvinnan hette Johannes Andersson och Lena Andersdotter.

Tegelbruket vid Blötekärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Tegelbruket vid Blötekärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Tegelbruket vid Blötekärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Tegelbruket vid Blötekärr

Lhf inventeringsnr: 36  

I slutet av 1800-talet börjande östängsbonden Johannes Larsson slå tegel här för hand. Leran var av god kvalitet. Men ganska snart togs verksamheten över av två trålandabröder, Janne och David Carlsson, som skaffade maskiner och utvidgade "Östängs tegelbruk". De drev verksamheten med ångmaskin. Tillverkningen bestod främst av dräneringsrör.

Sadelmakarns

Lhf inventeringsnr: 37  

Gård under Östäng (Gäckelgärde), Långareds socken.

Östäng, som tidigare hette Gäckelgärde, var förr en egen by med egen byordning och med husen liggandes tätt i en klunga. Ett av ställena låg här. 
Under senare hälften av 1800-talet innehades gården av sadelmakare Anders Karlsson och hans hustru Anna Svensdotter. De hade flera barn. Ett av dem (Johannes) blev som fadern sadelmakare. 
Vid sekelskiftet 1900 upphörde gården. Marken köptes upp av Andreas Danielsson i Björnås. Sista boende på stället flyttade 1922. Därefter revs husen.

Arvids

Lhf inventeringsnr: 38  

Gård under Östäng (Gäckelgärde), Långareds socken. 

På jordägarnas begäran byttes det gamla gårdsnamnet Gäckelgärde ut mot Östäng i början av 1900-talet. Östäng ansågs vara ett mer välklingande namn. Drivande bakom namnbytet var Arvid Svantesson, innehavare av den gård som en gång låg här. Arvid föddes 1875 och var "vådlig på att skriva". År 1944 flyttade han och hustrun Charlotta till Göteborg. Arvid och "Lotta" var de sista som bodde här. 
Marken kom att tillhöra Sernestrands, boningshus och ladugård revs.

Larssons (Lagers)

Lhf inventeringsnr: 39  

Gård under Östäng (Gäckelgärde), Långareds socken

Här låg förr, under 1800-talets senare hälft fram till mitten av 1900-talet, en av Östängs gårdar. 
I folkmun har stället kallats "Larssons", efter bonden Johannes Larsson från Trålanda. Han gifte sig 1883 med Östängsfödda Sofia Andreasdotter och flyttade hit. De levde och verkade här och fick tio barn. Ett par av "töserna" stannade kvar och arbetade vidare på gården. En av dem gifte sig med Allan Lager, med följd att gården också kallats Lagers. 
Marken kom senare att läggas under ett par närbelägna gårdar och huset köptes av en brorson till Johannes (Helmer Larsson) som bodde här en tid med sin Hilma. 1961 slog åskan ner och boningshuset brann. Några år tidigare brann ladugården.

Hagen (Tomta) Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Hagen

Lhf inventeringsnr: 41  

Torp under Flaskhall, i folkmun kallat Tomta. Kyrkoböckerna berättar att här bott folk sedan 1800-talets början, förmodligen dock mycket längre. Den siste var fotografen August Gunnarsson - med egen logotyp och fotoateljé på torpet. Han flyttade från Tomta i början av 1900-talet.

Knektehagen (Jyllings, Möllinga-Jannes) Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Knektehagen Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Knektehagen

Lhf inventeringsnr: 42  

Soldattorp No 304, under Trålanda. I slutet av 1600-talet infördes ett system i Sverige - indelningsverket - som innebar att varje rote i socknen skulle hålla med en soldat och förse honom med årslön, bostad och kläder. Bostaden skulle vara av ett torp med åker och äng. Detta system upphörde för gott 1901.

Alltsedan 1700-talets andra hälft har det funnits soldater på torp No 304, Knektehagen. Den siste soldaten var Svante Kjällgren (död 1899). Torpet blev därefter bostad för Janne och Hanna "Jylling" och deras barn. Stället kom då att kallas Jyllings eller Möllinga-Jannes.

Grip-Annas Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Grip-Annas Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Grip-Annas

Lhf inventeringsnr: 43  

Backstuga under Östäng. Revs på 1930-talet, efter Grip-Annas död.

Soldaten Anders Jonasson Grip på soldattorpet Knektehagen i närheten fick avsked år 1872 - efter att ha uppnått en aktningsvärd ålder av 55 år och "tjänat väl" - och flyttade då hit med sin familj. Hans dotter Anna bodde sedan här. I slutet av sin levnad bodde Grip-Anna "på hemmet" om vintrarna och i stugan under sommarmånaderna.

Hasselkärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Hasselkärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Hasselkärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Hasselkärr

Lhf inventeringsnr: 44  

Här i Hasselkärr finns två torp vars källargrunder ännu kan beskådas.

Hasselkärrstorpen låg under Loo och fick gårdsstatus vid utförsäljningen av Loo Herrgård kring 1840. Siste ägaren av de två ställena var Olof Andersson och hans hustru Margareta Andersdotter. Båda dog i mitten av 1850-talet. Marken köptes sedan upp av Pehr Johansson, Trålanda.

Loocrantzes (Lille Vallans, Valle-Majas) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Loocrantzes Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Loocrantzes Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Loocrantzes

Lhf inventeringsnr: 45  

Under Loo Gunnagård, Vallen.

Här bodde Andreas Pehrsson "Lille Vallan" och hans hustru Maria Andreasdotter med sonen Anders Petter. Sonen Anders Petter var en av de första i Loo som bedrev högre studier. Han tog namnet Loocrantz och blev sedermera lärare, kantor och orgelbyggare i Alingsås. Andreas dog 1894, 17 år före hustrun, och stället kallades därefter Valle-Majas, senare Loocrantzes.

Fris-Kristinas Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Fris-Kristinas Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Fris-Kristinas Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Fris-Kristinas

Lhf inventeringsnr: 46  

Backstuga under Loo Nedergård. Revs i början av 1930-talet.

Stugan byggdes runt 1890 av f.d. soldaten Johan Fri och hans hustru Kristina Olsdotter. De levde och bodde här tillsammans med sin dotter Emma. År 1904 dog Johan. Änkan Kristina bodde sedan kvar i stugan fram till slutet av 1920-talet. Sina sista år tillbringade Fris-Kristina "på hemmet".

Stora-Stinas Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Stora-Stinas Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Stora-Stinas

Lhf inventeringsnr: 47  

Backstuga under Loo Gunnagård, Vallen.

Här bodde Kristina Johansdotter, död 1904. Hon kallades Stora-Stina. Vad vi vet är hon den enda som bott här. Hon skulle som barn varit med bland socknens första amerikafarare (1852), men hennes familj (från Petteragår’n) kom aldrig iväg.

Lundqvistes Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Lundqvistes Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Lundqvistes Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Lundqvistes

Lhf inventeringsnr: 48  

Under Loo Nedergård.

Här bodde den mångkunnige Jonas Lundqvist (smed, snickare, urmakare m.m.) med sin hustru Kristina Andersdotter och sina tre barn. Jonas dog 1924 och stället upphörde. Sin smedja hade han nere vid ån. Källaren finns ännu kvar och är väl bevarad.

Plank-Olles Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Plank-Olles Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Plank-Olles

Lhf inventeringsnr: 49  

Backstuga under Tvärslätt.

Olle Jonsson "Plank-Olle" flyttade hit 1855 och bodde här med sin andra hustru Anna Jonsdotter och sina barn.

Slättes Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Slättes Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Slättes

Lhf inventeringsnr: 50  

Backstuga under Tvärslätt.

År 1878 fick 45-årige soldaten Gustav Andersson Slätt på soldatstommen i Tvärslätt avsked från sin tjänst på grund av sjukdom. Han blev tvungen att lämna sin bostad och fick bosätta sig här inne i skogen med hustru och barn. (Slätt dog 1910.)

Grens-Per Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Grens-Per Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Grens-Per

Lhf inventeringsnr: 52  

I slutet av 1800-talet fick Per Johansson och hans hustru Maja-Greta Andreasdotter sitt undantag här på denna plats efter att ha innehaft 1/6 mantal Loo No 6/Loo Gunnagård, Långareds socken (Arnolds gård). Källaren finns ännu kvar.

Området runtikring - främst västerom - går under namnet Paradiset.

Paradiset Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Paradiset

Lhf inventeringsnr: 53  

I den muntliga traditionen berättas att man sökte skydd häromkring i området när dansken härjade som mest på 1500-talet. Området var så skyddande att man kallade det Paradiset.

Plankebacken Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Plankebacken Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Plankebacken

Lhf inventeringsnr: 56  

Plankebacken är ett område på 23/580 mantal Loo Storegård som 1842 inköptes av Olle Jonsson (alias "Plank-Olle") och hans hustru Lena Andersdotter. Lena och "Plank-Olle" flyttade hit från torpet Loo Hage med sina barn. Deras dotter Anna var med bland de första amerikafararna (1852) från Långared socken.

"Plank-Olle" fanns här under en 10-årspeiod, flyttade därefter in till Slättes, i skogen.

Petteragår’n (Pettra Idas stuga) Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Petteragår’n Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Petteragår’n

Lhf inventeringsnr: 57  

Här låg en gård, ¼ mantal Loo Gunnagård, som försvann i slutet av 1800-talet. Den familj som först bodde på gården (1839-1852) planerade att utvandra till Amerika 1852 och skulle vara med bland de första från socknen som for. Familjen kom dock aldrig iväg. Istället för Amerika blev deras nya boendeort Lekåsa.

Gården köptes sedan av Petter Pehrsson, därav namnet Petteragår’n, och fanns här till slutet av 1800-talet. Petters dotter Ida byggde stugan härintill, "Pettra Idas stuga". Stugan har stått där i hundra år, dvs under hela 1900-talet.

Fribergstorpet (Fribergsvråa) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Fribergstorpet Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Fribergstorpet Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Fribergstorpet

Lhf inventeringsnr: 60  

Torp under Stora Loo.

Hans Friberg var den siste soldaten för Stora Loo på soldatstommen nr 305 Berget åren 1809-17. När den drogs in bodde han och hans hustru här i ett nyuppfört torp tills de båda dog 1845. Han var även skogvaktare för Stora Loo. Det enda som är kvar är resterna av en källare. En ännu fungerande vattenkälla finns 100 m österut.

Gamla Lilla Loo Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Gamla Lilla Loo Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Gamla Lilla Loo Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Gamla Lilla Loo

Lhf inventeringsnr: 61  

Lilla Loo var ursprungligen en gård (idag två), vars hus låg ett hundratal meter österut. 1859 delades gården mellan två bröder. Den ene bodde kvar, den andre byggde nytt hus här på denna plats.
1875 samlades tolv bönder här i huset och bildade Loo Evangelisk Lutherska Missionsförening.
1924 uppfördes nya byggnader några hundra meter åt sydväst.
Platsen här kom att kallas Gamla Lilla Loo. Kvar finns denna husgrund, gamla fruktträd och den välbevarade källaren.

Berget 1 (Jernberget) Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Berget 1 Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Berget 1

Lhf inventeringsnr: 62  

Soldatstom nr 305 för Stora Loo. Soldatstommen, som även har namnet Jernberget, låg här från 1600-talet till 1842. Den drogs in och blev vakant 1818. Den siste var Hans Friberg (1767-1845) som var soldat här från 1809. Siste boende var Abraham Johansson med familj, som flyttade härifrån 1841. Denna förmodade källare är det enda som är kvar. En ännu fungerande vattenkälla finns nordost härom. C:a 50 m åt öster låg ett torp, Berget 2, i slutet av soldatstommens tid.

Berget 2 Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Berget 2 Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Berget 2 Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Berget 2

Lhf inventeringsnr: 63  

Torp under stora Loo. Några torpare bodde här på (Jern-) Berget på 1820- och 30-talen. Den siste var Anders Activ med familj, som flyttade härifrån 1837. Ett par stenhögar är det enda som är kvar av husgrunderna. En ännu fungerade vattenkälla finns nordost härom. En källare från soldatstommen finns ca 50 västerut.

Källekulle Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Källekulle Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Källekulle Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Källekulle

Lhf inventeringsnr: 64  

Torp under Stora Loo. Första boende var änkan Kristina Börjesdotter som kom hit från Berget med sin dotter 1830. Nästa var Johannes Eriksson som kom med sin familj 1865. Han var skomakare och en duktig klarinettist. Den sista fast boende var hans dotter Ida, som dog 1956.

Svedjan (Svealund) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Svedjan Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Svedjan Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Svedjan

Lhf inventeringsnr: 65  

Torp och soldatstom nr 305 under Stora Loo. Den förste torparen kom hit 1801. Torpet blev soldatstom 1842, men var vakant till att börja med och arrenderades ut till 1873. De två soldaterna var August Florén 1873-90 och August Lorén 1890-1901. Soldattorpet stod troligen kvar till omkring 1930, då det nuvarande boningshuset byggdes här bredvid och fick namnet Svealund istället.

Skogatorpet

Lhf inventeringsnr: 66  

Backstuga under Stora Loo, Långareds socken, som i folkmun kallats Skogatorpet. Säkra uppgifter om stället saknas. Enligt muntlig berättartradition lär en familj ha bott här, den sista kvarboende var en kvinna, eventuellt med namnet Sara. Det sägs att hon frös ihjäl en kall vinter på 1850-talet; man fann henne ihopkrupen vid spisen där hon sökt värme.

Gamla Dammbacken Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Gamla Dammbacken Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Gamla Dammbacken Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Gamla Dammbacken

Lhf inventeringsnr: 67  

Torp under Loo Gunnargård. Den förste torparen kom hit på 1780-talet. Sista boende var änkan Lena Gunnarsdotter som dog 1877. Inga torpgrunder finns kvar. Nya Dammbacken uppfördes en bit härifrån på 1840-talet.

Nygårds knektäng Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Nygårds knektäng Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Nygårds knektäng Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Nygårds knektäng

Lhf inventeringsnr: 68  

Utmark till Soldatstom No 320, Gatebacken, Nygård, Långareds socken. 

Här byggde Abraham Johansson, född 1815, ett torp år 1875. Han bodde här med hustru och dotter till 1889, då han flyttade till det närbelägna Ekelund. Han monterade ned ladugården och tog den med sig. Dottern bodde kvar här till 1893. Källare och ladugårdsgrund finns kvar ca 50 m söderut.

Ekelund Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Ekelund Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Ekelund Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Ekelund

Lhf inventeringsnr: 69  

Backstuga under Sjötorp (idag Hästhagen), Långareds socken. 

Stugan har funnits här sedan slutet 1880-talet.
Stället är intimt förknippat med torpet här bredvid: Abrahamstorp. Torparen Abraham Johansson och hans hustru Anna Lisa Andersdotter kom hit 1889 och tillbringade sin sista tid här på Ekelund. Abraham dog samma år (1889) 74 år gammal. Tre år senare slutade Anna Lisa sina dagar, 81 år gammal. Dottern Britta Maja bodde därefter här. 
En senare innehavare, Paul Johansson, som bodde här med systern Emy, var en stor inspiratör för yngre generationers bygdehistoriska intresse.

Abrahamstorp Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Abrahamstorp Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Abrahamstorp Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Abrahamstorp

Lhf inventeringsnr: 70  

Torp under Sjötorp, Långared socken.

Torp från 1850 uppkallat efter Abraham Johansson, född 1815. Han var gift med Anna Lisa Andersdotter, född 1811. De hade sex barn.
Äldste sonen Johannes Abrahamsson, gift med Johanna Andersdotter från det näraliggande torpet Nordkärr, tog vid på torpet 1873. Abraham och Anna Lisa flyttade, men återkom till platsen efter cirka femton år, då till Ekelundhär bredvid.
Abrahams föräldrar kom till Loo år 1818, från Skaraborg, för att arbeta vid nybyggda Loo kvarn. Även sonen Abraham - och upphovsmannen till torpet - var en tid mjölnare vid Loo kvarn.

Blinnes (Kistekullen) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Blinnes Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Blinnes Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Blinnes

Lhf inventeringsnr: 71  

Backstuga under Sjötorp, Långareds socken.

En bonde i Sjötorp, Johannes Eriksson, blev blind genom en olyckshändelse vid stockbrytning 1832. Han fick då uppföra en backstuga i skogen. Han bodde här med sin familj till 1858. Inga rester av någon grund har hittats.

Grönelid Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Grönelid Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Grönelid Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Grönelid

Lhf inventeringsnr: 72  

Torp under Sjötorp, Långareds socken

Första familjen kom 1835. Deras backstuga låg ca 100 meter mot nordost. Nästa familjs hus låg ca 50 meter söderut. Torpet hade halmtak, fadern hette Nils Nilsson och kallades Pipehytten. Vi vet inte varför.

De sista kom från Nordkärr 1876 och flyttade tillbaka dit 1904. Det var Anders Petter Andersson med stor familj. Deras hus låg här. Det finns även källare och ladugårdsgrund kvar.

Nordkärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Nordkärr Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Nordkärr

Lhf inventeringsnr: 73  

Torp under Lommerhall, Långareds socken

Olof Petterssons familj var de första som bodde här, de kom 1820. Han kallades Flåtten, troligen för att han bland annat flådde hästar i socknen. Den höga kullen mot öster kallas Flåttarkullen. Det första torpet låg ca 50 meter mot sydost.

1839 kom Anders Persson med sin familj. Släkten bodde här sedan i flera generationer. Sist av dem blev Helga Åkerman.

Lindéns

Lhf inventeringsnr: 74  

Torp under Tvärslätt, Långareds socken

Den första familjen kom antagligen 1866. 1880 flyttade skolläraränkan Anna Lindgren hit med 6 barn. Sonen August tog namnet Lindén och bildade familj här med Emma Svantesdotter. Familjen flyttade 1912 till Högebacke.

Tegelkärr (Teljekärret)

Lhf inventeringsnr: 75  

Torp under Holmängen/Ruus/Lerbäcken, Långareds socken.

Känt sedan slutet 1700-talet. Torpet, inklusive 1/36 mantal Ruus- och 1/72 mantal Lerbäckemark, friköptes 1853. Köpare: Jonas Andersson och hans hustru Kristina Gudmundsdotter. Deras son David, gift med Karin, tog vid. Efter en tid flyttade David och familjen till Attholmen då de köpt en gård där (1917). Huset här flyttades till Västra Bodarne – och blev affär. Står kvar än idag (vid stationen).

Ledet (Lessajala) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Ledet Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Ledet Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Ledet

Lhf inventeringsnr: 76  

Torp under Sjötorp, Långareds socken.

Ett av de få torp som fanns på 1700-talet. Befolkningen i socknen var ännu liten (i mitten av 1700-talet runt tusen personer, hundra år senare över dubbelt så många). 
Inga synliga rester finns kvar av torpet, men åkrarna kallas "Lessajala". Kanske finns en koppling till torpnamnet. Det låg ca 100 meter mot nordost. 
Torpet upphör vid 1800-talets mitt. En tidigare inspektor på Stora Loo, Arwid Orbin, bodde här sin sista tid. Han dog år 1844, enligt dödsboken av ålderdom (78 år gammal). Hans hustru Katarina Larsdotter dog 1866.
Den fina och välbehållna stenbron är mycket gammal och ingick i ridvägen mellan Grävsnäs och Långared.
Sjödalen här bredvid uppfördes 1914 av Anton Björnberg och innehöll mejeri 1914-18.

Tomtera Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Tomtera

Lhf inventeringsnr: 77  

Torp under Sjötorp. Ödetomt samt tegelbruk. Finns ej 1858. Tomtatösera bodde här, vilka de nu var.

Lilla Loo kvarn (Garvas) Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Lilla Loo kvarn Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Lilla Loo kvarn Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Lilla Loo kvarn

Lhf inventeringsnr: 78  

Under Lilla Loo, Långareds socken. 

Kvarnen är antagligen från 1830-talet, och den förste mjölnaren, Anders Carlsson kom 1867. Den användes fram till 1945 och revs 1961. Damm och dammfäste är kvar.
På andra sidan vägen uppförde garveriidkaren Sven Johan Hallberg från Småland ett garveri 1871. Hans söner Agathon och Henning övertog verksamheten. Garveriet revs omkring 1960. 
Agathon var en känd bygdefotograf. Han gifte sig 1936 med byns mångåriga lärarinna, Frida Murberg, varpå de båda flyttade till Vaggeryd.

Gamla sågen Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Gamla sågen Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Gamla sågen

Lhf inventeringsnr: 79  

Den är uppförd vid mitten av 1800-talet och användes till 1940-talet, då den revs.
De ännu kvarvarande fundamenten visar att den drevs med hjälp av ett stort vattenhjul.

Stretakvarna Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Stretakvarna Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Stretakvarna Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Stretakvarna

Lhf inventeringsnr: 80  

Platsen har sitt namn efter en kvarn som lär ha funnits här tidigt, kanske på 1700-talet. Den drevs med hjälp av ett vattenhjul och en kanal är grävd hit. Vattentillgången var dock så dålig att man redan omkring 1830 uppförde en ny kvarn en bit mot nordost. Dammfästet är rivet, men den grävda kanalen går att följa. 

Långt senare, på 1900-talet, bedrevs annan verksamhet: Under 1900-talets första decennier var det platsen för Loo Cement- och Taktegelfabrik. Efter en misslyckad gjutning 1918 lades dock fabriken ner och huset revs. Året efter, 1919, byggdes ett sågverk upp av Loo Sågverksförening (en andelsförening). 1944 tog fyra enskilda ägare över verksamheten och drev sågen under 3-4 decennier. Många av bygdens män hade då sin arbetsplats här.

Mårtens lyckor

Lhf inventeringsnr: 81  

Torp under Lilla Loo, Långareds socken

Pipelenas

Lhf inventeringsnr: 82  

Backstuga under Sävekärr, Långareds socken.

Enda boende har varit änkan Lena Olofsdotter, född 1820, och hennes dotter Anna-Sofia Johansdotter, född 1859. De kom 1863 från Slaghalls torp och flyttade till Bergstena 1901. Vi vet inte varför hon kallades Pipelena.

Läsongaberget

Lhf inventeringsnr: 83  

I nära 400 år hade Långareds kyrka ingen egen präst, utan Lena-prästen fick rida den krokiga och backiga ”prästavägen” till Långared. Många av de som skulle konfirmeras, läsongarna, hade lång väg att gå till Långared, speciellt från Risveden och Loo. Därför mötte de sin präst här på sommartid. Prästen satt på en sten på ena sidan om ridstigen, medan barnen satt på den stora berghällen, "läsongaberget", tvärsöver stigen.

Gröne backe Klicka på torpnamnet till vänster för att se bild från Gröne backe Klicka på torpnamnet till vänster för att se GPS-koordinater för Gröne backe Klicka på torpnamnet till vänster för att se en länk till flygfoto över Gröne backe

Lhf inventeringsnr: 84  

Backstuga under Frishulan, Långareds socken.

Sven Eliasson med hustrun Anna-Greta Andersdotter och fem barn bodde här 1854 till 1879. Båda föräldrarna dog efter några år och de minderåriga barnen tycks ha bott här ensamma de sista sju åren. Ängen här bredvid kallas för Anna-Gretas lycka.

Skomakarens (SkräddarePetters)

Lhf inventeringsnr: 416  

Kallades också SkräddarePetters.
Typ: Torp. Tillhör gården: Hällnäs. Rote: Mjönäs
Nedlades år: ca 1870.
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: Skollärare A.P Andersson född: 1832, h.h Anna Larsdotter född1833 barn mannens dotter i första äktenskapet Mathilda född 1858 och bådas dotter Alida Selma född 22/8-1866. Familjen utflyttar till Lersjöås 1869.

Kvarnberget

Lhf inventeringsnr: 435  

Torp, från början en backstuga
Typ: Torp. Tillhör gården: Långared Herrgård. Rote: Herrgårdens rote.
Byggnader: Hus, ladugård, källare.

Några ägare: Johan August Andreasson f.1854 17/11, h.h MajaGreta Petersdotter f.1849 22/4, s. Gustav f.1879 (Sandberg), d. AnnaMariaEllen f. 1883 23/9, d. Hildur f. 1886 12/10, d. Anna f. 1890 21/9.
Johans föräldrar bodde här också Andreas Olofsson f. 1827 h.h Annika Bryngelsdotter f. 1827. Johan var född är på stället 1854.

Björkebacken (Grönelund)

Lhf inventeringsnr: 436  

Kallades även Grönelund.
Typ: Torp. Tillhör gården: Attholmen. Rote: Herrgårdens rote.
Upptoges år: , Nedlades år: 1910.
Byggnader: Hus, ladugård, källare

Några ägare: F.d soldaten Johannes Brodd född. 1812 död 1877, h.h Greta Andersdotter f. 1810 död 1888, d. Sofia f.1850, s.Anders f.1855.

Backstuga Attholmen

Lhf inventeringsnr: 437  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Attholmen. Rote: Herrgårdens rote

Backstuga nr 438

Lhf inventeringsnr: 438  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Herrgården. Rote: Herrgårdens rote
Upptoges år: ca 1868, Nedlades år: ca 1887.
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: Änkan Anna Lisa Andersdotter född 1827, står som änka men var aldrig gift, fästmannen dör innan vigseln, dotter Anna Christina f.1858, Gustav f. 1881 (Kilander) blev skomakare i Ulvarås, Edit Maria f. 1887, Anna och barnen flyttar till Göteborg 1887. Gustav Kilander blev fosterbarn hos Klas Ahlberg 1891-97, sedan lärling hos Aron Rödholm Kvarnbacken Vänga. Blev skomakargesäll 1910.

Långsbacka

Lhf inventeringsnr: 439  

Typ: Torp. Tillhör gården: Bryngelsgården . Rote: Herrgårds rote
Upptoges år: ca 1833, Nedlades år: ca 1920.
Byggnader: Hus, lada och källare.

Några ägare: Mattes Larsson född 1808 Degebo, död 1847, h.h Annika Svensdotter född 1805 Mårtensgården, död 1896, barn, Svante f.1834,Helena f.1839,Andreas f.1842. Svante tar sedan över torpet, syster Helena bor här också, hon dör 1914, Svante dör 1923 på ålderdomshemmet i Långared.

Hasslet

Lhf inventeringsnr: 440  

På Sven Jonssons ägor brukades under hemmanet.
Typ: Backstuga. Tillhör gården: Hörnegården. Rote: Mjönäs rote
Upptoges år: ca 1839, Nedlades år: ca 1850.
Byggnader: Hus

Några ägare: Änkeman Pehr Börjesson född 1793 i Skepplanda, hustru död 1838 (Lena Olofsdtr f.1791 L.Loo) 5 barn varav Carl f.1829 o Anna f.1833 bodde på Hasslet. Inhyses änkan Kjerstin Gudmunsdtr f. 1786 i Brogärde.

Skåpelycka (Skåpes)

Lhf inventeringsnr: 442  

Kallades även för ”Skåpes”
Typ: Backstuga. Tillhör gården: Hällnäs. Rote: Mjönäs
Nedlades år: före 1890.
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: Skomakaren Carl Andersson född 1829 i Espenäs, h.h, Christina Carlsdotter född 1836 i Östad socken, d. Anna Kristina född 1858, s. Janne född 15 feb-1860, s. Johannes född.14 aug-1865, s. Anton född 22 dec-1867, d. Sabina född 1872 och Emma Karolina född 1877 alla barn födda i Långared.

Backstuga Hällnäs

Lhf inventeringsnr: 443  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Hällnäs. Rote: Mjönäs
Nedlades år: före 1890.
Byggnader: Hus och källare

Några ägare: Lars Johannes Andreasson född 1831 i Mellby, h.h, Anna Jakobsdotter född 1833 i Erska, sonen Antonius född 1858 i Långared.

Backstuga Mjönäs

Lhf inventeringsnr: 444  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Mjönäs. Rote: Mjönäs
Nedlades år: före 1890.
Byggnader: Hus.

Styggs

Lhf inventeringsnr: 445  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Mjönäs. Rote: Mjönäs
Nedlades år: före 1890.
Byggnader: Hus, lada, källare

Elias

Lhf inventeringsnr: 447  

Typ: Torp. Tillhör gården: Hällnäs. Rote: Mjönäs
Upptoges år: 1865, Nedlades år: 1917 efter Elias död detta år.
Byggnader: Hus, källare, lada.

Några ägare: Elias Larsson född 1830-11-06 i Hällnäs död 1917. Kallades för Elias i Hultet, var uppfinnare, byggde sig en fyrhjulig cykel. 1890 inflyttade pigan Johanna Svensdotter, kom ifrån Olstorp. Efter 1900 bor Elias syster Ann-Lisa Larsdotter, i Hultet. Det finns kort på cykeln.

Fridhem

Lhf inventeringsnr: 448  

Typ: Torp. Tillhör gården: Hällnäs. Rote: Mjönäs
Upptoges år: 1900-10, Nedlades år: Huset revs i mitten av 1990-talet.
Byggnader: Hus, hönshus, förådsbyggnad.

Några ägare: David Andersson, född 1859 i Långared, h.h Anna Kristina Andersdotter f.1855. En syster bodde här också, Sofia född 1858. De kom ifrån Vänga lillegård. David var blind.

SmockaJohannas

Lhf inventeringsnr: 449  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Hällnäs. Rote: Mjönäs
Upptoges år: emellan 1890-00, Nedlades år: ca 1910.
Byggnader: Hus samt källare.

Några ägare: Backstugehjon Johanna Svensdotter född 1834-04-11 i Långared. Kom ifrån Elias i Hultet.

Husebacka

Lhf inventeringsnr: 450  

Typ: Torp. Tillhör gården: Vänga Gategård. Rote: Vänga
Upptoges år: ca 1860.
Byggnader: Hus och ladugård.

Några ägare: Anders Petter Pehrsson f.1830-10-27 i Långared död 1867-07-05. h.h Johanna Olofsdotter f. 1828-12-01 i Långared. d. Hedda Andersdotter f. 1857-10-30 s. Johannes f. 1859-10-15 och Oskar f. 1864-01-21. Familjen inflyttade ifrån Hällnäs 1860. Fanns även en hyresgäst Kvartersman Elias Olsson f. 1825-07-01 utflyttade 1865. Samt Anders Olofsson f. 1833-08-05, han flyttar 1872 till Oskarshamn. Hyresgästarna inflyttade 1861.

LarsaBrittas

Lhf inventeringsnr: 455  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Rosenlund. Rote: Herrgårdens rote
Byggnader: Hus, ladugård, källare.

Några ägare: Lars Larsson född 1834 i Bergstena, h.h. Britta Johansdotter född. 1834 i Långared, s. Henning Albert född, 1874.

Bergkvist

Lhf inventeringsnr: 456  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Hörnegården. Rote: Mjönäs rote

Några ägare: Arb. August Bergkvist f. 1846, h.h. Kristina Andersdotter f. 1850, mannens barn Aron Henning f. 1875, Emil Alexius f. 1878, hustruns oäkta dotter Ida f. 1875, gemensamma barn, Beda Reguna f. 1881, Agnar Albin f. 1884, Gerda Teresia f. 1887 och Axel Albin f. 1889.

Maja Stinas

Lhf inventeringsnr: 457  

Maja Stina inflyttade 1890 ifrån en backstuga på Börta Nohlgård.
Typ: Backstuga. Tillhör gården: Deregården. Rote: Vänga
Upptoges år: ca 1890, Nedlades år: efter 1910.
Byggnader: Stuga, källare

Några ägare: Änkan Maja Stina Andersdotter f. 1836.

Målarns

Lhf inventeringsnr: 458  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Ulvarås. Rote: Börta
Byggnader: Hus

Några ägare: Målare Johan August JohanssonTäng f.1844 h.h Maria Svesdotter f. 1844 , d. Augusta f. 1871, s. Karl Levin f.1874, s. Alexis f. 1876, s. Fridolf Henning f. 1878, d. Gerda Josefina f. 1881, d. Hanna Paulina f. 1883, s. Oskar Wilhelm f. 1888.

Björka Lenas

Lhf inventeringsnr: 460  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Ulvarås. Rote: Börta
Byggnader: Stuga

Några ägare: Lena Björk f. 1834. Före Lena var Anders Petter Jonsson f.1828, h.h. Kristina Karlsdotter f. 1831 samt 4 barn boende där.

Horsdalen

Lhf inventeringsnr: 461  

Soldat stom nr 311.
Typ: Soldattorp. Tillhör gården: Ulvarås. Rote: Börta
Nedlades år: 1892.

Några ägare: Jonas Lindberg f. 1837 i Mellby h.h Johanna Gustavsdotter f. Mellby 1831 s. Janne f. 1858, s. August f. 1860, d. Augusta f. 1862, s. Alfred f. 1865, s. Johan David f. 1867, s. Carl Gustav f. 1870, s. Karl August f. 1873, s. Axel Elam f. 1875 3 barn döda 1873. 1892 flyttar familjen till Ellensberg i Nohlbörta.

Castors

Lhf inventeringsnr: 462  

Typ: Torp. Tillhör gården: Börta stom. Rote: Börta

Några ägare: Byggnadsarbetare Janne Karlsson Castor f. 1857i Långared, h.h Kristina Charlotta Lind f.1859 VilseKleva Jannes son, Karl Gustav f.1888, John Wilhelm f. 1890, bådas barn, Nils Ivar f. 1895 och s Karl Axel Vitalis f. 1896.

Mågasven

Lhf inventeringsnr: 463  

Tillhör gården: Sör, Börta. Rote: Börta

Några ägare: Sven Andersson född, 1832. Johanna Krisiansdotter Säll född 1847.

Tengskulle

Lhf inventeringsnr: 464  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Börta Sörgård. Rote: Börta
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: fd.soldaten Johan Teng f. 1825 Mellby, h.h. Anna Britta Johansdotter f. 1822 Lena, s. August f. 1850 , s. Allfrid f. 1859 båda födda i Långared. Utflyttade 1862 till Nybygget Ulvarås. Johan får sedan en sonson Gustaf Tenggren som blir tecknare hos Walt Disney i U.S.A.

Braskastinas

Lhf inventeringsnr: 471  

Tillhör gården: Börta Nohlgård. Rote: Börta

Bergåsen

Lhf inventeringsnr: 472  

Historiska uppgifter: Torp
Typ: Backstuga. Tillhör gården: Börta Nohlgården. Rote: Börta

Några ägare: 1879 inflyttade Målare Johan Anders Dahlöf f. 1846 Bohuslän, h.h Brita Stina Petersdotter f. 1836 Morlanda s. Julius f. 1871, d. Hilma f. 1874, d. Olga f. 1876, s. Gustav f. 1879. Dom flyttar 1881. 1882 flyttade August Johansson Sabel f. 1842 Länghem, h.h. Mathilda Eliasdotter Värling f. 1848 Långared, d. Emma f. 1871, D. Klara f. 1873, d. Amanda f. 1878, Gerda f. 1880..

Stötalyckan

Lhf inventeringsnr: 473  

Tillhör gården: Börta Nohlgården. Rote: Börta

Lugnet (BroddaKristinas)

Lhf inventeringsnr: 474  

Kallades också BroddaKristinas.
Typ: Torp. Tillhör gården: Börta Nohlgården. Rote: Börta
Byggnader: Hus

Några ägare: Skomakare Anders Pettert Lagerqvist f. 1846 död 1885, h.h. Johanna Kristina Andersdotter f. 1852. 1896 inflyttade Anna Kristina Brodd f. 1850 samt Anna Stina Jonasdotter. f. 1840. Fanns även en backstuga är med Beata Larsdotter f. 1797 död 1883., samt dottern Kristina Andersdotter f. 1831.

Kullas

Lhf inventeringsnr: 476  

Typ: Lägenhet. Tillhör gården: Klockaregården. Rote: Herrgårdens rote
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: Augusta Andersdotter, född 1848 i Falköping.

Anders Johansson

Lhf inventeringsnr: 477  

Typ: Backstuga. Tillhör gården: Hörnegården. Rote: Mjönäs rote.
Byggnader: Hus

Några ägare: Anders Johansson född. 1816 död 1890, h..h. AnnaMaria Svensdotter f. 1820 i Varnhem död 1889, d. Augusta Charlotta född. 1848 i Falköping se Kullas.

Hallstorp

Lhf inventeringsnr: 478  

Byggdes åt f.d. soldaten Lars Glans f. 1829 död 1890 blev blind på ett öga därför avsked ifrån det militära.
Typ: Stuga. Tillhör gården: Bryngelsgården. Rote: Herrgårdens rote
Upptoges år: 1873, Nedlades år: Stugan brann 2 maj 1997.
Byggnader: Hus, förråd

Några ägare: fd. soldaten Lars Glans f. 1829, h.h AnnaMaria Andersdotter f. 1832, d. Johanna,f. 1854, d. MajaGreta f.1856, d. Sofia f.1859, AnnaKristina f.1861,Hedda f. 1863, Lovisa f. 1871, Johan August f. 1874, Sofias dotter Anna Emilia f.1884 en dotter till AnnaKristina AnnaLovisa f. 1894. Den siste boende i stugan var Matilda född 1891 i Skaraborg död 1980 i Långared.

Päralid

Lhf inventeringsnr: 479  

Historiska uppgifter: Öhrbacken
Typ: Torp. Tillhör gården: Mårtensgården. Rote: Mjönäs rote
Byggnader: Hus, lada

Några ägare: Per Olofsson f. 1824, h.h Anna Mja Eliasdotter f. 1830 död 1889, s. Janne f.1854, s. August f. 1856, d.Auigusta f. 1862, Anton f. 1865 och d. Emma f. 1871.

Högsjölid Hörnegården

Lhf inventeringsnr: 480  

Typ: Torp. Tillhör gården: Hörnegården. Rote: Mjönäs rote
Upptoges år: 1873.
Byggnader: Hus, ladugård, källare.

Några ägare: 1873 inflyttade Torparen Karl Persson född.1829, h.h. Britta Andreasdotter f. 1826 Östad, d. Johanna f. 1863, d. AnnaLisa f. 1853 de kom ifrån Högsjölid under Bryngelsgården.

Högsjölid Bryngelsgården

Lhf inventeringsnr: 481  

Typ: Torp. Tillhör gården: Bryngelsgården. Rote: Herrgårdens rote
Byggnader: Hus och källare

Några ägare: Torp. Carl Persson född. 1829 h.h Brita Andreasdotter f. 1826 Östad. 4 barn flyttade 1873 tillHögsjölid under Hörnegården. Inhyses f.d. sold. Kristian Säll f. 1822 död 1891, utfattig h.h Anna Pettersdotter f. 1811. 1878 inflyttade Johan Alfred Andersson f. 1857 h.h. AnnaKristina Säll f.1848, d. Hilma Josefina f.1878, s. Karl Gustav f. 1879, s. Karl Ivar f. 1881, d. Selma Olivia f. 1884, s. Axel Gottfrid f. 1887, Karl Paul f. 1889, Elin Natalia f. 1891, 1899 utflyttar familjen till Göteborg domkyrkoförsamlingen.

Sofias (Rosenlund, Torpet)

Lhf inventeringsnr: 482  

Historiska uppgifter: Rosenlund eller Torpet.
Typ: Backstuga. Tillhör gården: Klockaregården. Rote: Herrgårdens rote
Upptoges år: 1871.
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: 1871 kom änkan Greta Andreasdotter f. 1829, hennes dotter Sofia Eliasdotter f. 1868 samt hennes son Gustav, även kallad Soffis Gustav. Kalle Brodd köpte och flyttade stugan till Attholmen. Foto finns i Gamla vyer runt Anten häfte nr. 2.

Rosendal

Lhf inventeringsnr: 483  

Historiska uppgifter.
Typ: Torplägenhet. Tillhör gården: Rosenlund. Rote: Herrgårdens rote.
Upptoges år: 1885.
Byggnader: Hus, ladugård. Där stolpen står stod ladugården, huset på andra sidan vägen.

Några ägare: 1885 inflyttade Janne Karlsson Castor f. 1857, första h.h. Sofia Bergström f. 1856 andra h.h Kristina Charlotta Lind f. 1859, hennes son Henning Alexanderf. 1879, deras gemesamma barn, s. Gustav f.1888, John Wilhelm f. 1890, Nils Ivar f. 1895 och Karl Axel Vitalis f. 1896. Dom flyttar sedan in till Börta skog eller Castors.

Djupedal

Lhf inventeringsnr: 484  

Typ: Torplägenhet. Tillhör gården: Drifveslätt. Rote: Börta rote.
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: fd. Soldaten och klarinettblåsaren Johan Bergström f. 1826, h.h. AnnaGreta Andersdotter f. 1823, d. Sofia, s. Karl Oskar f. 1863. Johan och AnnaGrerta var bland dom första att flytta till Långareds ålderdomshem.

Mariero

Lhf inventeringsnr: 485  

Typ: Torp. Tillhör gården: Långared Stommen. Rote: Mjönäs rote
Upptoges år: , Nedlades år: 1910.
Byggnader: Hus, lada, källare.

Några ägare: På undantag syskonen Andreas Larsson f.1843, hans syster Kristina Larsdotter f. 1848 samt pigan Anna Olivia Augustsdotter f. 1881.

Tängatorpet

Lhf inventeringsnr: 486  

Ägare: Johannes Olsson.
Tillhör gården: Långared Stommen. Rote: Mjönäs rote
Byggnader: Hus, källare

Några ägare: Arb.karl Anders Karlsson Täng f. 1819 utflyttade 1871, år 1884 inflyttade AnnaMaja Karlsdotter f. 1832 död 1887.

Gåpås

Lhf inventeringsnr: 488  

Historiska uppgifter: Börta Grind.
Typ: Torplägenhet, backstuga. Tillhör gården: Börta Nohlgården. Rote: Börta rote.

Några ägare: Anders Eliasson f. 1823, h.h. Greta Andersdotter f. 1825 död 1890, s. Janne Norberg f. 1852, d. Kristina f. 1855 , d. Johanna f. 1865, s. JohanAugust f. 1873. Johan August skeppstimmerman, dog på Filipinerna. Gåpås är ett gammalt soldatnamn.

Jungstorp (Skogas)

Lhf inventeringsnr: 489  

Kallades också Skogas.
Typ: Torp. Tillhör gården: Bryngelsgården. Rote: Herrgårdens rote

Några ägare: Anders Petter Andersson f. 1843 h.h. Johanna Johansdotter f. 1833, d. Augusta f. 1867, s. Karl Herman f. 1869, d. Frida Selma f. 1878 samt Augustas oäkta son, Aron Viktor f. 1888.

Bratteberg

Lhf inventeringsnr: 490  

Typ: Torp. Tillhör gården: Vangshed Skattegård. Rote: Börta

Några ägare: Fd. Soldaten Svante Lenberg f. 1818 i Lena socken. h.h Helena Karlsdotter f. 1816 i Vänga. deras dotter Johanna Lenberg f.1843 och hennes dotter Betty Andersdotter f. 1865. Johannas make Anders Gustav Jonasson f. 1854 i Aås.landsf. samt deras gemensamma dotter Gerda Vilhelmina f. 1880, samt inhyses Johannes Thoresson f. 1803 död 1871. Betty flyttar till Amerika 1892. Svante var soldat på Ulvarås 311 Horsdalen.

Tengs Hagsjön

Lhf inventeringsnr: 491  

Här fanns en lönnkrog.
Typ: Backstuga. Tillhör gården: Vänga Mellomgård. Rote: Vänga
Upptoges år: ca 1855, Nedlades år: ca 1880.
Byggnader: Hus.

Några ägare: Första ägaren Änkan Anna Andersdotter f.1809 död 1872, samt en dotter Kristina Andersdotter f.1843, dom inflyttade 1855. 1864 flyttar Kristina till Qvarnbacken, Vänga.
1874 inflyttade Johan August Johansson (Teng) f. 1844 på Orust. hh Maria Svensdotter f. 1844 Härende, d. Augusta f.1871, Carl Levin f. 1874 samt Alexis f. 1876. 1877 utflyttade familjen till Ulvarås.

Hagströms

Lhf inventeringsnr: 492  

Typ: Torp. Tillhör gården: Espenäs. Rote: Vänga
Upptoges år: Slutet på 1800-talet., Nedlades år: Innan 1920.
Byggnader: Hus som var timmrat, och flyttades till Häckelid.

Några ägare: Skomakare Janne Andersson Hagström född.1865 Espenäs. Han var i Haga Göteborg 1889 och sedan tillbaka i Espenäs, fick jobb från Göteborg, troligen kom det med järnvägen.(skor). Janne var bror till Svante, Melkers morfar.

Dammossen (Hares)

Lhf inventeringsnr: 493  

Kallades även Hares.
Typ: Torp. Tillhör gården: Raddegården Vagnshed. Rote: Vänga
Nedlades år: ca 1889.

Några ägare: 1882 inflyttade Johan Alfred Johansson född 1855 i Lena, h.h Hedda Jonsdotter född. 1854, d. Ida Sofia f. 1880 i Alingsås,samt Heddas mor Ingeborg Karlsdotter f. 1827, d. Hilma Josefina f. 1883, d. Hedvig Olivia f. 1887. 1887 flyttar familjen till Alingsås.

Berget Vänga

Lhf inventeringsnr: 495  

Typ: Torp. Tillhör gården: Vangshed Raddegård. Rote: Vänga
Upptoges år: början på 1700-talet.
Byggnader: Hus, ladugård.

Några ägare: 1760 bodde här Lars Andersson f. 1736 i Hällnäs, h.h Elin Jonsdotter f. 1727, s.Jonas f.1761, d.Maria f.1764, s. Anders f.1768. På slutet av 1700-talet har Anders bildat familj, Anders Larsson f.1768 död 1826 i kräfta, h.h Karin Nilsdotter f. 1763, en son Mathes f.1796 död 1813. År 1854 inflyttade Torpare Carl Eriksson född 1823 i Espenäs, h.h Ingeborg Petersdotter f. 1819 i Vänga Bergsgården, de fick 3 barn som alla dog i tidig ålder.

Bäcken (Gundlas Vrå)

Lhf inventeringsnr: 496  

Kallas också Gundlas Vrå.
Typ: Torp. Tillhör gården: Raddegården Vagnshed. Rote: Vänga
Upptoges år: ca 1750, Nedlades år: ca 1800.
Byggnader: Hus.

Några ägare: Pigan Gunnila Bengtsdotter född 1723. Efter 1783 är hon gift med Anders Jansson född 1747. Gunnila är död innan 1795, Anders död 1/1-1798.

Sturtes (Martins)

Lhf inventeringsnr: 497  

Historiska uppgifter: Backstuga.
Typ: Torp. Tillhör gården: Vänga Mellomgård. Rote: Vänga
Upptoges år: ca 1851.
Byggnader: Hus, lada, källare.

Några ägare: År 1851 kom Anders Mathsson f. 1810 ifrån Vangshed Skattegård (backstuga) h.h. AnnaBritta Andersdtotter f. 1809 i Östad, barn d. AnnaMaja f. 1841, d. MajaStina f. 1836, d. Christina f. 1838, s. Matias f.1843. Matias ut 1865, åter 1882 från Göteborg med hustru Rebecka Andersdotter f. 1838 i Torsby även kallad SturtaBety.


Geocache i Långared

Föreningen Föreningen Medlemskap Arrangemang På gång Reportage Långared Socknen Sevärdheter Torp & gårdar Kvarnar Fotoalbum Ruus Ruus Bakstugan Ruusdagen Våra torp Kartås Sandhult Mer att läsa Skrifter Diverse Länkar Kontakt Kontaktinfo Föreningen Ingrid Svensson har gjort en sammanställning av kvarnar genom tiderna i Långareds socken. Kvarnar på denna sida: Välj kvarnAllmänningen ÖstängAttholmenBaggebo kvarnDammalia (Loo Gunnagård)DegeboFrishulanGamla sågenGranvikenHolmängenHuvaströmmenHälsingströmHästhagenJanssons kvarnKanalen (Loo Nedergård)Klovnebacken/DeragårdenKvarnabo kvarnKvarnbackenKvarnbergetKvarnfallet på SaenKvarntorpet (Bratthall)LerbäckenLilla Loo kvarnLoo kvarnLångareds kvarn och sågMölnemadNygårdRuusSnurreboStretakvarnaStreteforsSågenSågen i HäckelidSågen på LundTrålanda gamla kvarnTrålanda kvarn och sågVagnsheds kvarnVid KrusuddenVäderkvarn (Stenbrona)Ålanda kvarn Ingrids rapport med mer information och fler bilder hittar du här: Kvarnar genom tiderna av Ingrid Svensson.pdf. Om du klickar på ett kvarnnamn öppnas texten för kvarnen i ett separat fönster. Symbolen efter kvarnnamnet betyder att det nya fönstret innehållerfinns bilder på vår hemsida, betyder att det finns GPS-koordinater och betyder att det finns länk till flygfoto över platsen. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarntorpet (Bratthall) Lhf kvarn-inventeringsnr: 1 En större kvarn fanns här på 1700-talet, sannolikt även tidigare. Enligt hörsägen förolyckades siste mjölnaren under malningsarbetet. Kvarnen råkade skena varvid en kvarnsten sprack och slungades iväg mot mjölnaren och träffade honom så illa att han miste livet. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Allmänningen Östäng Lhf kvarn-inventeringsnr: 2 Såg- och kvarnplats för Östäng. Skifteskarta från 1843 visar exakt plats. -------------------------------------------------------------------------------- Trålanda gamla kvarn Lhf kvarn-inventeringsnr: 3 Föregångare till Trålanda kvarn och såg. Kvarnen var i bruk till omkring 1870, hade en 100 meter lång träränna som ledde vattnet från bäcken till kvarnen. -------------------------------------------------------------------------------- Trålanda kvarn och såg Lhf kvarn-inventeringsnr: 4 Kvarn, såg och damm anlagd omkring år 1870 av Karl Jonsson, Trålanda. Verksamheten var i drift i nästan hundra år, fram till mitten 1900-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnfallet på Saen Lhf kvarn-inventeringsnr: 5 Gammal kvarnplats. Säkra uppgifter saknas. -------------------------------------------------------------------------------- Kanalen (Loo Nedergård) Lhf kvarn-inventeringsnr: 6 Kanalen förband på sin tid Trålandabäcken med Iglasjöbäcken. Syfte: att förse Loo kvarn (alternativt Huvaströmskvarnen) med ett bättre vattenflöde. -------------------------------------------------------------------------------- Dammalia (Loo Gunnagård) Lhf kvarn-inventeringsnr: 7 En kvarsten ligger mitt i Iglasjöbäcken (vid backen upp till Dammen). Enligt hörsägen skulle en kvarn byggas ovanför backen men stenen var för tung, man orkade inte få upp den längre, den blev liggandes här. -------------------------------------------------------------------------------- Lilla Loo kvarn Lhf kvarn-inventeringsnr: 8 Förutom kvarn fanns här också ett garveri i slutet av 1800-talet. På 1940-talet maldes det för sista gången. -------------------------------------------------------------------------------- Gamla sågen Lhf kvarn-inventeringsnr: 9 Vattendriven såg som fanns fram till 1940-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Loo kvarn Lhf kvarn-inventeringsnr: 10 Tullmjölkvarn (hjulkvarn) anlagd år 1818 av major Jacob Gripenstedt på Holmängen, dåvarande innehavare av Loo frälsehemman. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Hästhagen Lhf kvarn-inventeringsnr: 11 Kvarnplatsen är belägen vid gamla kyrkvägen på gränsen mellan gårdarna Hästhagen och Sjötorp. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Nygård Lhf kvarn-inventeringsnr: 12 Inga lämningar finns kvar, kvarnplatsen är överbyggd av en väg. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Frishulan Lhf kvarn-inventeringsnr: 13 I mitten av 1800-talet har Frishulan, enligt skriftliga källor, en mjölkvarn med ett par stenar. Inga lämningar finns kvar idag. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Snurrebo Lhf kvarn-inventeringsnr: 14 En dokumenterad uppgift finns om en skvaltkvarn i Snurrebo i mitten av 1800-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Mölnemad Lhf kvarn-inventeringsnr: 15 Namnet avslöjar att här funnits kvarn tidigt. Möln = kvarn. Närmare uppgifter saknas. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Ruus Lhf kvarn-inventeringsnr: 16 En kvarnsten ligger kvar men närmare uppgifter saknas. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Lerbäcken Lhf kvarn-inventeringsnr: 17 Kvarnplatsen är identifierad men närmare uppgifter saknas. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Holmängen Lhf kvarn-inventeringsnr: 18 Platsen är utsatt på karta upprättad i början av 1800-talet, men närmare uppgifter saknas. -------------------------------------------------------------------------------- Väderkvarn (Stenbrona) Lhf kvarn-inventeringsnr: 19 Ett försök med väderkvarn har av allt att döma gjorts på Loo Nedergård Stenbrona i mitten av 1800-talet. (Enligt gårdsdokument.) -------------------------------------------------------------------------------- Stretakvarna Lhf kvarn-inventeringsnr: 20 Tidig kvarnplats som vid 1900-talets början blev säte för annan verksamhet. Först Loo Cement- och Taktegelfabrik, sedan Loo Sågverk. Sågverket anlades år 1919 av Loo Sågverksförening. -------------------------------------------------------------------------------- Huvaströmmen Lhf kvarn-inventeringsnr: 22 Kvarnplats på 1700-talet. Fallet är sedan länge sänkt. År 1818 uppgavs fallet vara ”tre alnar högt”, ca 1,8 meter. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Attholmen Lhf kvarn-inventeringsnr: 30 Dokumenterad uppgift finns om en kvarn i Attholmen med två par stenar, vid 1800-talets mitt. Platsen är utmärkt på en skifteskarta från år 1846. -------------------------------------------------------------------------------- Långareds kvarn och såg (Stretefors) Lhf kvarn-inventeringsnr: 31 Sedan gammalt ett ”samfällt område för qvarn och såg”, idag privat. Platsen har gått under namnet Stretefors. Kvarn och såg har funnits in i vår tid, upphörde under senare delen av 1960-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Vid Krusudden Lhf kvarn-inventeringsnr: 32 En kvarnsten ligger kvar i närheten av soldattorpet Krusudden (på mark tillhörande Mårtensgården). Dokumenterad uppgift finns om en skvaltkvarn i Mårtensgården, mitten 1800-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Kvarnberget Lhf kvarn-inventeringsnr: 33 Namnet Kvarnberget anger att här har funnits kvarn. Ett par kvarnstenar ligger kvar i en bäck i närheten av Långaredstorpet Kvarnberget. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnplats Klovnebacken/Deragården Lhf kvarn-inventeringsnr: 50 Vid den punkt där Klovnebackebäcken korsar vägen mellan Klovnebacken och Deragården ligger en stor kvarnsten vid sidan av vägen. Den ligger där som minne av en kvarn som fanns en bit uppströms. Förutom kvarn fanns även en vattendriven en-bladig såg. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnbacken Lhf kvarn-inventeringsnr: 51 Namnet antyder att här kan ha funnits en kvarn, om än uppgifter härom saknas. -------------------------------------------------------------------------------- Vagnsheds kvarn Lhf kvarn-inventeringsnr: 52 En omfattande kvarn- och sågrörelse växte fram här under andra halvan av 1800-talet. Uppströms fanns minst tre kvarnar som upphörde när denna större kvarn kom till. År 1947 lades verksamheten ned på grund av att kvarnens stora vattenhjul brakade samman efter en torr sommar. På 1970-talet restaurerades kvarnen, inklusive kringbyggnader, av Långareds Hembygdsförening som drev anläggningen under ett par decennier, var på sin tid ett uppskattat turistmål. -------------------------------------------------------------------------------- Sågen i Häckelid Lhf kvarn-inventeringsnr: 53 En vattendriven såg har funnits i Häckelid. Sågen finns markerad på karta slutet 1800-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Kvarnabo kvarn Lhf kvarn-inventeringsnr: 70 Namnet avslöjar att här tidigt funnits kvarn. Namnet finns belagt redan år 1567. År 1830 byggde Gräfsnäsgodset en ny tullmjölkvarn här, ”Hoffstens kvarn”. I slutet av 1920-talet ersattes kvarnens vattenhjul med en turbin. 1955 lades kvarnverksamheten ned. Förutom kvarn har här funnits tegelbruk, sågverk och kraftverk. -------------------------------------------------------------------------------- Baggebo kvarn (Janssons kvarn) Lhf kvarn-inventeringsnr: 71 Omfattande stenrester ligger kvar på platsen. Alternativt namn ”Janssons kvarn”. År 1855 fick denne Jansson tillstånd att bygga en tullmjölkvarn med tre par stenar plus såg och spånhyvel i Baggebol. Jansson hade tidigare varit mjölnare i Kvarnabo kvarn. Janssons anläggning revs en bit in på 1900-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Sågen på Lund Lhf kvarn-inventeringsnr: 72 Vattendriven såg som var i bruk fram till slutet av 1960-talet. -------------------------------------------------------------------------------- Hälsingström Lhf kvarn-inventeringsnr: 73 Hälsingström och Degebo: Två lägen med kvarn och såg vid Fyravikens utlopp. Sedan tidigt ett kvarnområde. Degebo kvarn finns omnämn redan 1685. -------------------------------------------------------------------------------- Degebo Lhf kvarn-inventeringsnr: 74 Hälsingström och Degebo: Två lägen med kvarn och såg vid Fyravikens utlopp. Sedan tidigt ett kvarnområde. Degebo kvarn finns omnämn redan 1685. -------------------------------------------------------------------------------- Granviken Lhf kvarn-inventeringsnr: 75 Fallet sänktes i början av 1900-talet i syfte att få åkermark. Kvarn lär ha funnit ”för mycket länge sen”. -------------------------------------------------------------------------------- Sågen Lhf kvarn-inventeringsnr: 76 På 1600-talet anlade Gräfsnäsgodset här en såg och på 1700-talet en större kvarn. Inga lämningar finns kvar. -------------------------------------------------------------------------------- Ålanda kvarn Lhf kvarn-inventeringsnr: 77 Ålanda kvarn är känd sedan tidigt. På 1700-talet var det en av traktens större kvarnar. Här har malts i århundraden. Nuvarande kvarnbyggnad var i drift fram till 1987. -------------------------------------------------------------------------------- Text: Ingrid Svensson Långareds hembygdsförening www.langared.se